Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tetips’

 

Ett konstverk av unik kvalitet, utsökt arom och höga antioxidantinnehåll, gör detta te till mycket mer än visuell njutning!

Servera i ett vinglas efter middagen när ni har gäster eller ge bort som present när ni är bortbjudna och succén är ett faktum. Jag älskar detta vita te!

Smaken är mycket väl balanserad med tydlig jasminton utan att bli för dominerande, färgen är gyllene och kristallklar, vilket vittnar om det riktigt höga antioxidantinnehållet.

Beredning
Använd 90°C vatten. Bäst resultat får du genom att lägga bollen i en stor genomskinlig glaskopp eller glaskanna, så att du kan se blomman vecklas ut. Vitt te av hög kvalitet blir inte bittert som t.ex. grönt te och bör dra lite längre än andra teer 3 till 5 minuter är lagom. Brygg minst två gånger på varje blomma, i gaiwan ända upp till fyra gånger.

Teet är ekologiskt och finns att köpa hos Sencha på Östermalm i Stockholm.

www.sencha.se

Direkt till produkten klicka här

Läs mer om te och dess hälsoeffekter

Annonser

Read Full Post »

Sitter här och myser med mitt japanska gröna sencha te, ett te som fyller mina sinnen till bredden av välbehag. Doften är intensiv, färgen klar grön, och smakerna dansar i munnen, fudge, rostad kastanj, komplexa citrustoner, fyllig, rund, lätt blommig och söt i eftersmaken. Naturen är vacker även om regnet hänger tungt på den grå himlen, plommonträden är överfulla av frukt och fåglarna jobbar intensivt runt träden. Det är lite ruggigt där ute, men här i hemmets lugna söndags vrå, fylls jag av värmen från mitt gröna te. Ibland måste man bara följa dagens puls och känna lugnet.

Teet jag dricker är ett ekologiskt Sencha te från en producent när Kyoto i Japan som heter Tokujyo, och teet benäms som Sencha Tokujyo kodawari, kodawari innebär att teet har plockats 88 dagar efter vårdagen, det första teet på säsongen, så kallat ”first flush” och produceras bara av de späda knopparna, bättre kvalitet på Sencha hittar man inte.

Många skulle nog tycka att teet är väl dyrt, men vilket te man får… och inte blir det dyrt om man räknar på priset per kopp, jag brygger minst 2 gånger på samma bladsats, ibland 3 för teet har ingalunda förlorat sina näringsämnen efter 2 bryggningar men smaken blir lite tunnare den 3 gången. Grönt te av hög kvalitet kanske kostar lite mer men man behöver knappast investera i vitaminer och antioxidanter om man dricker fint te regelbundet. Det ända negativa är att man inte vill dricka påste från nått jätte te-företag som smakar just ingenting och som innehåller ännu mindre näringsämen än det föregående och som dessutom inte tar ansvar för miljö och arbetare, om nu det kan betecknas som negativt…

Så jag väljer att dricka te som kostar lite mer pengar, men som kostar alla inblandade mindre i slutändan, min hälsa blir bättre, mitt samvete mår bättre, naturen mår bättre, arbetarna mår bättre och mitt te är så gott!

Webbutiken Sencha säljer ekologiska teer av högsta kvalitet som gynnar alla www.sencha.se

Read Full Post »

Ångade smaker och aromer…

Det är fantastiskt att te kan smaka hav, men det är precis vad Japans mest typiska teer gör. Närmast att jämföra med är nog nori; det torkade japanska sjögräset som ofta används i japansk matlagning. Karaktären kommer i huvudsak från den unika japanska metoden att ånga de gröna teerna efter skörden, till skillnad från kinesiska som rostas. Förutom att ångningen gör att teet inte oxiderar och förblir grönt så tar det fram dessa havstoner. Metoden gör dessutom att de japanska teerna mest av alla gröna teerna gör skäl för sitt namn. Ångan lyfter fram det gröna i teerna så att tebladen skimrar i en mörk klorofyllgrön färg.

I Japan produceras så gott som bara grönt te, även om det nu mera även finns en liten produktion av svart te och oolong. Och till skillnad från det extremt mångfasetterade Kina är den japanska tevärlden ganska lätt att sätta sig in i, de olika typerna är pedagogiskt uppdelade, villket gör det lätt att hitta sin favoritkategori. Sedan de första teplantorna importerades från Kina har Japan utvecklat teproduktionen till en mycket tydlig stil. När det gäller smakerna skulle man generaliserande kunna säga att japanska gröna teer är eleganta, förfinade. De har en lite renare karaktär än de mustiga, naturliga kinesiska teerna. Det gäller främst de finare vardagsteerna som Sencha och de exklusiva varianterna Gyokuro, Kabusecha och Matcha.

För den som letar efter raffinerade teer är det en godispåse. Gyokuro är kanske det mest exklusiva teet su kan dricka och de finaste exemplaren av Sencha ligger inte lågt efter. Högsta kvaliteterna av de här sorterna får du räkna med att betala en rejäl peng för – produktionen är relativt liten, arbetsinsatsen kostnadskrävande (arbetskraften är dyr i Japan jämfört med andra tenationer) och japanerna själva vet att värdera höh kvalitet. Men oftast är det värt sitt pris, se bara till att teet är färskt. Landet är mest känt för sina exklusiva teer men du kan också göra billigare fynd. Hojicha till exempel är ett te av ganska låg kvalitet som rostas och resultatet är förvånansvärt delikat, gott till mat. Kukicha är ett annat tips, ett slags restprodukt där man tar hand om stjälkarna och producerar ett välsmakande te.

Ångade japanska teer är utan tvekan som gjorda för all tänkbar japansk mat, självklart sushi, sashimi men också kraftigare rätter som tempura. De passar dessutom utmärkt till och även i fisk- och skaldjursrätter. Trots sin rena, eleganta stil tränger de igenom även lite mustigare smaker. De är också goda till sötsaker, särskilt traditionellt japanskt böngodis men också till söta, gräddiga desserter.

En buddistisk präst vid namn Eisai sägs ha varit en av de första som lyckades ta med sig tefrön från Kina till Japan på 1100-talet och därmed startade landets teodlingshistoria. Till att börja med var tedrickandet inget för vanligt folk, snarare för överklassen, och till viss del användes teet som naturmedicin. Inte förren den första temästaren Sen Rikyu utecklade teceremonin på 1500-talet började tedrickandet sprida sig från överklassen och gradvis ner till de lägre klasserna i det strikta klassamhället. I nära symbios med den extrema kulturen kring teceremonin har även det mer vardagliga teet och tedrickandet under hundratals år utvecklats till något som skiljersig från övriga världen. När Yokohamas hamn öppnades 1859 var det startskottet för teet som handelsvara och nu började det produceras i en mer organiserad, komersiell skala. Produktionen ökade snabbt till 24 miljoner kilo vid 1900-talets början.

Idag är det gröna teet en naturlig, integrerad del i samhället – från den enklaste gratis-Banchan på en billig restaurang till den avancerade rituella teceremonin. I hemmet och på kontoret står alltid en kopp grönt te nära tillhands, Bancha eller Sencha till vardags och får man gäster kan det hända att Gyokuron åker fram. Standardtesetet består av en tekanna, en vattenkylare och tekoppar. Tehus finns överallt, från uråldriga, traditionella tehus i Kyoto till kaféets motsvarighet där man dricker olika sorters teer med japanska tilltugg som böngodis eller Matchakaka, till de ultramorderna tebarerna i Tokyo. Gå på en restaurang och du får genast en kopp grönt te, för det mesta utan extra kostnad. I snabbköpen eller i de otaliga dryckesautomaterna hittar du dessutom mängder av teer på burk och flaska. De är kanske inte av hög kvalitet men förvånandsvärt välsmakande och otroligt svalkande en het Tokyodag. De finns mängder av typer: Sencha, Matcha, oolong, jasmin, och ofta kan du få dem både kalla och varma. 

Köp ekologiska japanska gröna teer www.sencha.se

Read Full Post »